Imorgon spelar Torn sin sista seriematch i årets upplaga av division 1 södra. Det blir också sista gången vi får se lagkapten Daniel Hidefält Thulin springa ut på planen i rollen som spelare och lagkapten.

Alla spelarkarriärer har ett slut. I Torns IF har vi haft förmånen av att få se många av våra spelare i väldigt många säsonger och en av dem vi har fått se allra längst är Daniel Hidefält Thulin.

Imorgon är det sista gången som han förmodligen kommer utskyndande från omklädningsrummet strax före avspark, vår frispråkige kapten med ett av de största tänkbara Tornhjärtan man kan ha!

Det började 1991/1992 när en ung Daniel började i klubbens bollskola. Därefter har han varit Torns IF trogen fram till idag, bortsett från fyra år i de äldre ungdomsåren, då han representerade några andra klubbar, bland annat Malmö FF i pojkallsvenskan.

Om vi då summerar antalet säsonger som aktiv spelare i Torns IF så kommer vi fram till att Daniel har representerat klubben i inte mindre än 23 säsonger, en respektingivande siffra!

Därför vill vi härmed rikta en uppmaning till alla Tornare som har möjlighet att ta sig till Tornvallen imorgon. Matchen är visserligen inte av avgörande betydelse för Torns IF, men en riktigt god anledning att komma dit är att vara med och ge Daniel Hidefält Thulin den hyllning han sannerligen förtjänar för sina insatser som spelare i Torns IF!

Åren som ungdomsspelare

Daniel är född 1986. Under ungdomsåren spelade han dock mestadels i klubbens oerhört framgångsrika P-85-lag under ledning av duon Hans Rönningberg och Janne Nilsson som de sista två åren kompletterades med Daniels pappa Peter Thulin. Det lagets framgångar är en historia i sig. Laget gjorde sin sista säsong år 2001 och det slutade med en fjärdeplats i pojkallsvenskan södra. Det räckte inte till en plats i SM-slutspelet, men ändå en fantastisk bedrift av ett lag från en liten by med ett representationslag som kämpade i mitten av division 7. Det sista laget gjorde innan man splittrades var att vinna den prestigefyllda 16-årsklassen i Skånecupen!

Själv har jag tidiga minnen från Daniel i min roll som ledare för klubbens P-86-lag under några år på 1990-talet. Daniel spelade ju till vardags i P-85-laget, men särskilt vid vissa turneringar så brukade P-86 förstärkas av Daniel tillsammans med Oskar Rönningberg som normalt spelade med äldre lagkamrater och de båda talangfulla ynglingarna var en enorm förstärkning för det laget.

Vi har fått några ord med Hans Rönningberg:

Hans Rönningberg, som du säkert redan känner till så gör Daniel Hidefält Thulin sin sista match som aktiv spelare i Torns IF på lördag efter 23 säsonger i klubben. Du var tränare för honom större delen av hans tid som ungdomsspelare och även aktiv i organisationen kring herrseniorlaget när han kom tillbaka till Torns IF inför säsongen 2005. Hur minns du Daniel från tiden som ungdomsspelare i Torns IF?

"Jag minns Daniel som en lojal och seriös person som samtidigt hade humor och alltid nära till skratt. Fotbollsmässigt kombinerade han en briljant vänsterfot med en god spelförståelse. Jag minns framförallt ett tillfälle där Daniel på ett mästerligt sätt kombinerade dessa två egenskaper. Detta var i sudden mot MFF i Skånecupens final 2002. Daniel tog en frispark på offensiv planhalva. Alla, ett fullsatt Baltiska hallen och definitivt hela MFF:s lag förväntade sig ett skott på mål. Han överraskade alla med att slå en fullständigt genial passning till Sammy Pergament som bara hade att peta bollen i mål. Daniel, jag hoppas att du inte har lyssnat på de illasinnade tungor som påstod att det inte var en passning utan århundradets grövsta snedträff, de är bara avundsjuka på din teknik och ditt fantastiska spelsinne."

Hans Rönningberg

Åren som seniorlagsspelare

Inför säsongen 2005 kom den då 19-årige Daniel Hidefält Thulin tillbaka till moderklubben Torns IF och representationslaget som då hade avancerat till division 5 i seriesystemet.

Sedan dess har han varit med om att vinna division 5, division 4, division 3 och division 2 med Torns IF. Som spelare är han den enda som har spelat merparten av alla matcherna under alla dessa fyra säsonger då Torn stod som seriesegrare.

Överhuvudtaget så har Daniel spelat väldigt många matcher för herrarnas A-lag i Torns IF. Daniel har, till skillnad från många andra av de profiler som Torn haft i laget, varit förskonad riktigt långa perioder av skadefrånvaro. Under de senaste tio säsongerna är det inte speciellt många matcher som han missat på grund av avstängningar eller skador. Det bidrar till att han har representerat A-laget i tävlingsmatcher vid över 300 (!) tillfällen genom åren. Räknar vi också in tränings- och reservlagsmatcher så kommer Daniels sista match imorgon att bli hans 412:e i Torns seniortrupp!

På tal om avstängningar så har Daniel ibland haft en förmåga att få motståndarna att dra på sig utvisningar. Det såg dock länge ut som om han skulle klara sig genom alla år i representationslaget utan att dra på sig någon utvisning själv. Den nollan i statistiken lyckades han dock radera ut i en av sina absolut sista matcher då han på övertid fick två gula i samma situation från sin position på bänken efter att ha blivit utbytt i den 88:e minuten.

Trots över 50 varningar genom åren så har Daniel alltid varit väldigt taktiskt slipad och vetat var gränsen går så man kan inte anklaga honom för att ha dragit på sig många onödiga avstängningar genom åren. 40 av varningarna har kommit i seriespel för A-laget och det kan låta mycket, men betänk att det ska slås ut på 14 säsonger så snittet blir under tre varningar per säsong.

På senare år så känner vi kanske inte direkt Daniel som någon målgörare, men det har blivit en del av den varan också genom åren. Det har faktiskt blivit två stycken i år, men de har kommit lite i skymundan eftersom de gjordes i DM.

54 mål totalt har Daniel noterats för genom åren och 36 av dem har gjorts i seriematcher för A-laget.

Sammanfattningsvis så har Daniel Hidefält Thulin varit en viktig kugge under sin långa period i klubben och i allra högsta grad varit med och bidragit till klubbens fantastiska framgångar på senare år. De senaste åren har han också burit kaptensbindeln och i den rollen var han med och tog upp Torns IF i division 1, samt genomförde lagets framgångsrika debutsäsong på den nivån där det står klart att Torn kommer att sluta på antingen fjärde eller femte plats i tabellen.

Utöver de framgångar vi redan har nämnt så var Daniel också med i laget som vann Torns hittills enda DM-titel säsongen 2012 efter att ha finalbesegrat Helsingborgs IF. Daniel utsågs också till ”Årets Tornare” efter säsongen 2013.

Daniel har sedan länge aviserat att årets säsong skulle bli hans sista som spelare. Givetvis både tror och hoppas jag att Daniel kommer att ha någon roll i Torns IF även i framtiden, men det kommer vara med ett visst vemod som man i morgondagens inför-rapport vet att det blir sista gången som fingrarna dansar fram över tangentbordet och skriver den väl inövade frasen ”11. Daniel Hidefält Thulin”.

Vi frågade givetvis också Kalle om hans syn på Daniel och hans betydelse för laget och klubben:

"Daniel har under lång tid betytt oerhört mycket för Torns IF, både på och utanför planen. Som lagkapten de sista åren har han tagit ett stort ansvar för gruppen. Han har starkt bidragit till Torns IF:s raketresa genom seriesystemet och det är ju klart att har man spelat i samma förening i division 5 som i division 1 så tillhör man nog en skara där det inte finns så många spelare som gjort detta och då pratar jag om hela Sverige.

Om man skruvar tillbaka tiden nio år, till mitt första år i Torn, så var det ibland som att Danne retade gallfeber på de flesta. Såväl spelare som tränare men kanske även domare och publik för den delen. Man kunde oftast läsa av det genom att ironin stod högt på listan, men om man mot förmodan inte gjorde det så kunde det ställa till lite av varje mellan varven.

Det man osökt kommer att tänka på är att humorn alltid spelat stor roll. Alla kanske inte alltid uppfattade detta på bästa sätt, men oftast blev det väldigt roligt ändå.

Att han blivit en familjefar de sista åren har också inneburit att han utvecklats mycket som människa och därigenom har ju spelaren Daniel Thulin också börjat ta ett ännu större ansvar.

Det har varit mycket kul och inspirerande att ha fått möjlighet att jobba med Danne i så många år. Ibland så säger ju folk ”hur kan man ha stått ut med en och samma tränare i nio år?” Jag skulle vilja vända på det och säga ”hur har jag stått ut med Danne i så många år?” Skämt å sido, det är väl det som skapar framgång. Ömsesidig respekt där man respekterar varandra i sina roller och det har Daniel alltid gjort. Skämtsam och ironisk i ena minuten och seriös i nästa.

Att det blev division 1 i år var väl någonstans det som skulle till för att få till en bra avslutning. Jag har sagt i flera forum att en sak som stuckit ut i år är att de erfarna spelarna också tagit steg i sin utveckling och här har vi alla sett att Daniel med sin fotbollsförståelse och rutin inte haft några problem som helst att anpassa sig till en ny nivå."

Några avslutande ord till Daniel:

"Jag önskar dig lycka till framöver och det finns väl en anledning till att du flyttade till Stångby? Jag tror inte du gjort ditt i Torns IF. Vi kommer att hitta en roll till dig på ett eller annat sätt.”

Richard ”Kalle” Ringhov

Jag avslutar denna text genom att citera en uppmaning som Daniel själv uttryckte i en intervju inför förra årets hemmaderby mot Lunds BK: ”Alla till Vallen!”

Text: Andreas Wallerstig